Non violent communication (NVC ) även kallat giraffspråket och medkänslans språk – the language of compassion, formulerades av psykologen Marshall B Rosenberg och är en kommunikativ metod som lär oss att lyssna på ett djupare plan, bakom orden, via känslor till underliggande behov och på så vis ger oss möjlighet att växa genom konflikter.
Grundläggande behov, konflikter och missriktade strategier
Grunden i NVC är att människan föds som en fredlig varelse och att alla mänskliga behov är universella. Detta är behov som: ömhet, närhet, förståelse, trygghet, att betyda något för andra, att känna sig värdefull, autonomi dvs friheten att välja själv mm.
Enligt NVC uppstår inte våra konflikter av våra olika grundläggande behov, de uppstår istället av våra ofta omedvetna strategier som vi har tagit till oss för att få våra grundläggande behov tillgodosedda.
Inre medvetenhet
När vi blir medvetna om både våra egna strategier och andras behov som gömmer sig under våra olika strategier så har vi inte längre några fiender. Därifrån har vi istället öppnat oss för möjligheten till en ny sorts inre frihet, där vi har möjlighet att utveckla vår förmåga att be om det stöd vi eventuellt kan behöva för att få våra behov tillgodosedda.
Till en början kan det upplevas som en lite sårbar och ovan plats att befinna sig i men allt eftersom vi lär oss uttrycka oss på
För att åskådliggöra metoden använder Marshall symbolerna varg (eller schakal) och giraff.
Vargen
Vargen symboliserar en människa som har lärt sig att kommunicera enligt ett gammalt, auktoritärt normsystem, med grundar i ett rätt- och feltänkande. Vargen kan ha sina öron utåtriktade eller inåtriktade. När öronen är utåt, hör vargen kritik och att något är fel. Vargen svarar då på det med en attack. Det hela är den andres fel! Om öronen är inåt, hör vargen också kritik men attackerar då istället sig själv och anklagar sig själv.
Exempel: En elev: -Det här är så jävla tråkigt! Varg/Lärare: -Om du inte är intresserad så kan ju du lämna rummet och gå och göra något annat!
Men öronen inåt kan samma situation istället se ut så här:
En elev: -Det här är så jävla tråkigt! Varg/Lärare: -Vad menar du med det? Det här är kursen. Jag måste följa den och jag gör mitt bästa....Vargen/läraren tar nu personligen åt sig och mår dåligt!
I vargens kommunikation dominerar någon och någon annan underordnar sig. Här finns sällan någon win-win situation.
Giraffen
Giraffen är symbol för ett annat sätt att lyssna och kommunicera. Giraffen symboliserar någon som kan se saker från ovan, bakom människors ord, rakt in i deras hjärtan och lyssna till de underliggande behoven.
I exemplet ovan är giraffen mer fokuserad på vad som händer i eleven bortom orden. Så här skulle ovanstående situation kunna låta med en giraff:
Elev: - Det här är så jävla tråkigt!
Giraffen/Lärare: - Jaha, tycker du att det jag pratar om är för svårt eller går vi för fort framåt? Är det något speciellt som du tycker är tråkigt? Hur skulle jag kunna hjälpa dig att känna dig mer engagerad?
Giraffen förstår att vad eleven uttrycker är att hennes/hans behov inte blir bemötta.
Att lyssna empatiskt
Vargar har två sätt att kommunicera. Antingen är det fel på dem själva eller på den som framför kritik eller visar missnöjde.
Giraffen har också två sätt att kommunicera; antingen berättar den om hur den själv känner på ett äkta och rakt sätt eller så fokuserar den på den andras behov och känslor och hjälper denna komma till klarhet.
Detta kallas att lyssna empatiskt.
Att lyssna empatiskt handlar om att kunna ta emot kritik och andras hotfulla budskap utan att ta det personligt, fly undan eller attackera och förlora självaktning. Ofta blir vår kommunikation en blandning av de båda alternativen.
De fyra stegen i NVC
1 Observationer: Att undvika vad som vanligt förekommer; diagnostisering, värdering eller dömande. Man vill att dialogen ska motivera till handling istället för känslor av skuld, skam och rädsla.
2 Att uttrycka sina känslor utan att attackera någon annan.
Vi kan också hjälpa den andra att få klarhet i sina behov och känslor.
3 Att ge uttryck för sina verkliga behov eller hjälpa den andra komma fram till vad som ligger bakom kommunikationen och vilka behov som inte är mötta.
4 Att förtydliga sitt önskemål eller hjälpa den andra få fram sitt. Ett önskemål är inget krav och det ska vara enkelt att utföra direkt.
Dialogen
Dialogen handlar om att värdera andras behov likvärdiga med våra egna. För att kunna göra det behöver vi skapa en intern dialog där vi lär oss att översätta våra omdömen och fördömanden till de känslor och behov som gett upphov till våra omdömen eller fördömanden. Därefter är det viktigt att träna på att uttrycka våra känslor och behov öppet.
På en djupare nivå handlar det om att hålla vår uppmärksamhet fokuserad på den plats där vi har möjlighet att verkligen få det vi egentligen behöver.
Exempel på dialog: När du.... (här beskriver du din iaktagelse av sitationen) upplever jag känslor av.... (ensamhet, besvikelse, ilska, utsatthet, etc) Jag skulle behöva... ( ta reda på vad du egentligen behöver på djupet och försök beskriva det så tydligt du förmår) Skulle det var okej för dig att stödja mig och möta mig i mina känslor och behov?
Gamla, sociala strukturer, maktspråk
Anledningen till att de allra flesta människor utvecklar olika missriktade strategier är att vi inte fått lära oss något annat. Många växer upp i kulturer där dominerande och auktoritära strukturer som bygger på överordnade och underordnade, lydnad och förtryck, styr. Detta system har även varit dominerande inom skolsystemet. Vi har helt enkelt präglats till att tänka och agera utifrån ett maktsystem. Ofta har präglingen blivit så stark att vi inte ens är medvetna om att vi har den. Det är dock en prägling som inte möter våra djupare behov, utan snarare gör att vi riskerar att förlora den viktiga kontakten med både oss själva och våra verkliga känslomässiga behov och andra och på så vis blir isolerade, alienerade, fiender och konkurrenter. Detta förhållningssätt distanserar oss från vår medkännande och fredliga natur och lär oss att uppträda exploaterande, dominerande och aggressivt i vår kamp för att få våra egna behov tillgodosedda. I tillstånd av konflikt och separation, är det svårt att samarbeta och bidra till utveckling.
Life serving system
Som alternativ till det dominerande systemet, erbjuder NVC ett system som kallas ”life serving system”, där vi lär oss att vi kan möta varandras behov utan våld, tvång, skuldbeläggning och kompromisser.
Mer om ursprunget till det dominerande systemet
Föräldrar uppfostrar ofta sina barn enligt den metod som de själva blivit uppfostrade med, vilket ofta varit en dominerande metod, där problemlösning sker genom hot, belöningar, krav på lydnad och tillrättavisande av starka känslouttryck. På så vis för vi cykeln av dominerande vidare in i framtiden.
Ofta är vi inte ens medvetna om att vi är auktoritära i vår uppfostran. Vi tror att vi gör något för barnets bästa… Exempel på en auktoritär uppfostran är t ex om ett barn tar något som vi inte vill det ska ta, och vi svarar med att snabbt rycka bort det från barnets händer. Vad vi kanske då inte tänker på är att vi samtidigt också lär barnet att man skapar ordning och reda genom våld. Om vi inte vill att barnen ska rycka något ur andras händer, så ska inte vi heller själva göra det. ”Grabbing our way to peace” är vanligt i det dominerande maktsystemet. Att barn t.ex. tar ett annat barns leksak och håller fast vid den kan bottna i ett behov av autonomi eller förvissningen om att de inte blir tvingade till att lämna tillbaka något de inte själva vill lämna tillbaka…
Vårt grundläggande behov av autonomi - friheten att välja
Som alternativ till detta auktoritära sätt kan vi istället välja att vända oss till barnens inbyggda generositet och vilja samarbeta utan tvång. Det är avgörande att det inte finns något tvång eftersom generositet inte uppstår genom tvång. Det är också viktigt att vi själva är förebilder för barnen i att alla människors behov är viktiga och kan mötas. Om barns känslor blir hörda fullt ut så är de oftast samarbetsvilliga. Friheten att säga JA bygger på friheten att få säga NEJ, liksom tvärtom. Vi behöver även vara medvetna om att avsikten att få vad vi vill ha av andra människor, eller få dem att göra det vi vill att de ska göra oftast hotar det grundläggande behovet av autonomi, människans frihet att själv få bestämma vad den vill och inte vill göra. När vi väl har den medvetenheten blir vi oftast automatiskt mer lyhörda och undviker att utsätta andra för tvång.
Ja, detta var lite kort om vad Non Violent Communication handlar om. Vill du veta mer, är du innerligt välkommen att kontakta oss på Heartytypes!
Comentários